Olle Engkvist (1889-1969) var en av de mest betydande byggmästarna i Sverige under förra seklet. Sedan han erhållit byggmästarrättigheter startade han 1919 det byggnadsföretag, som senare blev känt som Bygg-Oleba.
Verksamheten var bred och omfattade produktion av bostäder, industri- och kontorsbyggnader och lokaler för det offentliga rummet. Ett stort socialt engagemang var utmärkande för Olle Engkvist och präglade hans gärning, vilket bland annat tog sig uttryck i byggande och utvecklande av så kallade familjehotell. Han var också ledamot av den inflytelserika statliga kommittén bostadssociala utredningen (1933-1947). Olle Engkvist samarbetade med tidens framstående arkitekter och bland hans mest kända produktioner kan nämnas radhusen i Ålsten (de så kallade Per Albin-husen), stjärnhusen i Gröndal och Göteborgs konserthus.
Det fastighetsbestånd han byggde för egen räkning skapade en stor förmögenhet, vilket utgör grunden för det som idag är Olle Engkvists Stiftelse.
Signhild Engkvist (1909-2001) föddes i Norrköping men flyttade i unga år till Stockholm. Hon gifte sig efter några år i huvudstaden med storbyggmästaren Olle Engkvist. Signhild Engkvist var en stor filantrop och lämnade bland annat bidrag till zoologi och kultur. Särskilt kan nämnas forskningsstationerna på Grimsö och Tovetorp. Hennes stiftelse skapades genom en donation från Olle Engkvist Stiftelse 1985 och har ingen egen ansökningsverksamhet, utan bidrar till forskning och välgörenhet genom Olle Engkvist Stiftelse.
Bilder på utvalda byggprojekt utförda av Olle Engkvist.
Radhusen på Ålstensgatan kom att kallas Per-Albinhusen efter att Olle Engkvists gode vän, statsminister Per-Albin Hansson, beslutat att bosätta sig i ett gavelhus på Ålstensgatan 40.
Exteriör mot gatan. Kv. Komedianten vid korsningen Sturegatan 26/Cardellgatan 1940-1949.
Svenska Dagbladets nya hus, Gjörwellsgatan 1961-1963.
Vy mot pågående bygge av Södre Torn, en byggnad i kv. Klöverbladet, åt Stockholms hamnkontor 1954.