Genetisk variation är en förutsättning för evolution. De faktorer som avgör hur ny genetisk variation skapas och upprätthålls i naturen är tätt kopplade till organismernas livscykler. Hur ofta uppstår nya mutationer? Är mutationshastigheten konstant över livscykelns olika stadier? Vilka mutationer kommer att föras vidare från generation till generation? Detta är centrala frågor i studien av evolutionens grundförutsättningar.

Hanna Johannesson och hennes forskargrupp använder svamp som experimentellt system för att förstå hur nya mutationer uppstår och nedärvs mellan generationer. De studerar svamparna både i laboratoriet och i sin naturliga miljö. Svamparna är viktiga och intressanta organismer i sig själva, men kan också användas som modellsystem för att studera allmängiltiga evolutionära processer i naturen.

– Vi kommer att använda anslaget från Olle Engkvists Stiftelse till att studera svampen nejlikbrosking. Den här svampen bildar så kallade ”häxringar” i gräsmattor – du ser dem ofta i trädgårdar, parker eller på golfbanor. I folktron är en häxring spåret efter älvors dans i gryningen, men nu vet vi att den bildas av att en svamps underjordiska mycel gradvis växer utåt samtidigt som det dör i mitten. Med det här växtsättet ger den upphov till ett karakteristiskt ringmönster av mörkare gräs ovanför jordytan, där även svamparnas fruktkroppar sticker upp på hösten. Vi kommer att utnyttja häxringens tillväxtsätt som ett naturligt och unikt experimentsystem – med vilket vi kan undersöka genetiskt hur nya mutationer uppstår under tillväxt och hur de nedärvs mellan generationer. Ett väldigt spännande projekt!