Foto: Privat

Astrid Elander ska i sin avhandling i litteraturvetenskap undersöka en muntlig tendens inom postmodern poesi. Detta genom att titta närmare på relationen mellan röst och text hos Friederike Mayröcker och David Antin. Det är två författare som på olika sätt omförhandlar denna relation genom att låta texten närma sig röstens villkor eller talet om världen istället för världen i naturalistisk mening. Med hjälp av röstmässiga element genomför de en genreupplösning och upprättar en ny typ av textuell performativitet. Tanken är att pröva rösten som en poetologisk kategori, det vill säga ett sätt för texten att vara, men också att undersöka den som ett tema, en fråga om förmedling, och som en historisk och existentiell betingelse som ger upphov till en viss postmodern subjektivitet, med ett särskilt sätt att berätta.

Inte minst kommer Astrid Elander att undersöka ljudbandets betydelse för denna omförhandling. Genom att tillgängliggöra rösten oberoende av den levande kroppen utrustar ljudbandet nämligen rösten med en egenskap som tidigare varit unik för texten: förmågan att förmedla språk över tid och rum. Rösten blir nu möjlig att bevara, studera och manipulera, vilket också får konsekvenser för texten – både för Mayröcker i Österrike och för Antin i USA. Hon kommer att fördjupa sig i deras olika kontexter, undersöka skillnader, likheter och tecken på förmedling. Ytterligare en förhoppning är att belysa dagsaktuella frågor om hur vi människor låter tekniken överta några av våra mest centrala egenskaper – minne, formuleringsförmåga, reflektion; om hur vi sprider ut oss på digitala enheter och vad som händer med den (skrivande) människa som så att säga blir kvar.

Foto: Privat

Hanna Hellström är antagen som doktorand i musikvetenskap. Hon kommer att undersöka betydelsen av ukrainska körer och ukrainsk körsång i Sverige. Det inkluderar körsångens funktion på ett personligt, kollektivt och politiskt plan till följd av migration och under ett pågående krig i Ukraina.

Det har gått tre och ett halvt år sedan Rysslands fullskaliga attack på Ukraina. Sedan dess har både Europa i stort och Sverige sett en stor ökning av ukrainska flyktingar. Som svar på detta har flera initiativ startats för att ge stöd och hjälp till de som flytt kriget, inklusive musikaliska initiativ och aktiviteter. Däribland har ukrainska körer bildats i Sverige som uppträder på såväl konserter samt vid manifestationer och protester. Hanna Hellström kommer i sitt avhandlingsprojekt att titta närmre på dessa körer och utforska musikens och körsångens betydelse under ett pågående krig och till följd av migration. Studien kommer undersöka ukrainsk körsång som ett sätt att främja tillhörighet och bevarande av ukrainsk kultur till följd av krig och flykt, samt körsångens funktion på ett politiskt plan, som ett verktyg för att främja fortsatt stöd för Ukraina. Genom att studera ukrainskt musikskapande och musikaliska strategier över tid, vill projektet på ett bredare plan vidga vår förståelse av migranter och minoriteters musikaliska aktiviteter, rörlighet och erfarenhet.

Forskning om musik, migration och minoriteter fortsätter att bära vikt, inte minst när antalet flyktingar i världen fortsätter att öka samtidigt som vi ser fler konflikter, den globala demokratin försvagas och skärpta attityder gentemot minoriteter och flyktingar. Ukrainas situation rapporteras kontinuerligt om i globala nyheter, med effekter inte bara i Europa. Att utforska ukrainsk körsång belyser hur människor, kultur och musik korsar gränser och illustrerar musikens betydelse till följd av krig och migration.